Hur vi tänker kring det här med helande

Det är många som ber för oss och det betyder oerhört mycket. Vi känner oss burna. Vi är många som ber att jag ska bli helad från den här cancern. Jag har en tro på en Gud som förmår göra det extraordinära, en Gud som kan gripa in och bota. Jag tror att gudsriket ibland glimmar till med helhet och upprättelse rent fysiskt redan här.

Här behövs dock nyanseringar, mina tjugo år som pastor har ändå lärt mig något i den här frågan. Det finns tillfällen där jag mött en kramp kring helande, speciellt när det handlar om som i mitt fall svårare sjukdomar. Människor som helt gått i baklås i sin stora förväntan på miraklet. Människor som känt sig tvingade att förneka lidande, sjukdom och död livrädda för att det skulle vara tecken på otro. Livrädda för att själva bearbetningen av sin egen död på något sätt skulle hindra Gud från att gripa in. Den här inställningen leder till att människor helt berövas möjligheten att möta sin egen dödlighet, möjligheten att också ta vara på den tid som finns för att göra upp relationer och försona och förbereda sig.

När vi pratar om helande här hemma så säger vi att vi har den dörren öppen för Gud, om Gud kommer med ett mirakel så tar vi tacksamt emot det. Men det är inte den enda kroken vi hänger vår tro eller hopp på. Vi tror på en Gud som kan hela samtidigt som vi förbereder oss för döden. Det finns ingen motsättning här. Det handlar om vem vi tror Gud är. Vi tror på en Gud i vars famn vi får vila, en Gud som är kärlek, en Gud som oavsett vad som händer bär oss i liv och död.

Slutligen ett ord till er som känner er manade att komma hem hit och be för mig. Jag förstår att det är ett uttryck för omsorg och kärlek, vi har vänner runt oss som ber med och för oss och vi finns i en varm och trygg församlingsgemenskap, så även om du känner starkt att just dina böner skulle göra skillnad så vill vi uppmuntra dig att i första hand be för oss där du är. Vi är tvungna av respekt för vår familj och den tid vi har att välja vilka vi vill träffa. Hoppas ni kan respektera detta, vi är samtidigt tacksamma för era förböner.