Hur mår jag nu?

Jag mår egentligen på samma sätt som jag mått de senaste månaderna. Nu får jag cytostatika och den följer ett intervall av två måndagar då jag får och en måndag då jag vilar, sen två måndagar igen och vila osv. Många frågar mig hur länge det ska hålla på och det jag vet inte. Jag tänker mig att så länge det hjälper och har effekt så kör de på. Det kommer bli en stor utvärdering om så där 3-4 veckor (Vet inte exakt, har inte fått någon remiss än) då jag bla kommer röntgas och bilder från innan behandlingen kommer jämföras med nya bilder.

Det jag vet är att mina världen är bra. Mina levervärlden är tom bättre idag än de var när tumören upptäcktes i början av april och det är ju positivt. En annan bra sak är att min kropp verkar hantera cellgifterna bra, jag har inte fått någon märkbar påverkan på mina vita blodkroppar tex. Men jag känner mig såklart överlag lite tröttare jämfört med när jag var helt frisk. Jag har lite smärta ibland men egentligen väldigt lite. Jag äter långtidsverkande smärtstillande tabletter som räckt bra. En bra sak är att sömnen har löst sig, i början sov jag fruktansvärt dåligt men idag sover jag riktigt bra. Är möjligen något mer lättväckt än vanligt men annars funkar den biten.

Det enda bekymret egentligen är feberattackerna som kommit ett par gånger. De kan ha och göra med stenterna/rören som sitter i mina gallvägar och som gör att de funkar. En hypotes är att bakterier kan fastna där och då orsaka blodförgiftning. Men det är inte färdigutrett än, knaprar just nu penicillin och lider inte av det det minsta. Ni som ber får gärna be att den biten löser sig bra.

Andra saker som påverkas är muskelstyrkan, jag har alltid sett mig som en om inte vältränad så i alla fall grundstark person. Ödmjukande att inte riktigt orka med det som tidigare var självklart. En annan sak är att jag tappat kilon, något som jag i vanliga fall skulle glatt mig åt är nu lite av ett bekymmer. Min dietist vill gärna att jag har några extra buffertkilon och då ligger jag ändå fortfarande något över vad en man i min ålder och längd ska väga. Men det är knappast ett stort problem.

Jag lever mitt liv nästan som vanlig, leker med barnen, nattar dem, bygger robotar med 7 åringen skjutsar runt barnen på olika aktiviteter etc. Kan klippa gräset med vår åkgräsklippare. Tar långa promenader. Vi har redan hunnit bott lite ute i sommarstugan och det är härligt. Folk som möter mig ser inte att jag är sjuk.

Nu fick ni en liten rapport hur läget är! Tack för alla omtankar och böner!